lördag 21 oktober 2017

Agneta Pleijel gästar Marcel Proust-sällskapet



Proust och ambivalensen är titeln på Agneta Pleijels föredrag för Proust-sällskapet. Välkommen till ABF-huset, Sveavägen 41, kl 14 lördagen den 21 oktober 2017.

Lokal: Hedénsalen, 4 tr
Entré: Medlemmar 50 kr. Icke medlemmar 80 kr.


lördag 20 maj 2017

Görel Cavalli-Björkman om Vermeer och Proust

Den 9 september 2017 gästas Marcel Proustsällskapet av Görel Cavalli-Björkman som talar om Vermeer, en konstnär som var betydelsefull för Proust och som förekommer på ett prominent sätt  i Prousts romanverk.

Kan du hitta den gula murytan? Kom till föredraget den 9 september!

Görel Cavalli-Björkman har varit förste intendent och föreståndare för avdelningen för måleri och skulptur vid Nationalmuseum samt forskningschef därstädes. Hon är i år aktuell med två böcker: Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén - liv och verk och Falskt eller äkta?: detektivarbete på konstmuseet.

Alla som läst På spaning efter den tid som flytt känner till "den gula murytan" som syftar på en detalj i Vermeers "Utsikt över Delft". (Se bl.a. i femte delen av På spaning ..., s. 197 ff.) Denna målning blir i Prousts roman den sista som den fiktive författaren Bergotte ser i sitt liv; han segnar ner framför tavlan, tillfälligt utställd i Paris, yttrande efter att ha sett den "gula fläcken": "Så skulle jag ha skrivit. Mina senaste böcker är för torra; det hade behövts flera lager av färg för att själva frasen skulle få samma lödighet som denna lilla gula muryta."

Såväl medlemmar som andra intresserade hälsas hjärtligt välkomna till ABF-huset kl 14. Medlemmar betalar 50 kr i entré, icke-medlemmar 80 kr. Man kan också bli medlem i sällskapet på plats. Efter föredraget blir det sedvanligt mingel med förfriskningar för den som så önskar.

tisdag 7 februari 2017

Kommande medlemsträffar

Årsmöte 2017 med Romeo & Julia Kören

Årsmöte 2017 i Marcel Proust-sällskapet äger rum lördagen den 11 mars, kl. 14,  i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Se dagordning i kallelse som alla medlemmar fått per mejl eller vanlig post. Efter förhandlingarna blir det underhållning med Romeo & Julia Kören som framför ett specialskrivet Proustprogram. Välkomna!
Årsmötet: fri entré.



Lördagen den 6 maj


ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, Lördagen den 6 maj,  kl. 14: Professor Sigbrit Swahn talar under rubriken: Berättaren i skrattspegeln.


Medlemmar betalar 50 kronor i entré, övriga 80 kronor.

söndag 7 februari 2016

Från tidigare möten och händelser

digLördagen den 6 februari talade professor Lena Kåreland om en av Prousts inspiratörer, La comtesse Greffuhle, inför en fullsatt Palmesal på ABF-huset. Kåreland betonade visserligen att På spaning efter den tid som flytt inte är någon nyckelroman och att personerna som förekommer är påhittade av Proust men visst hämtade han stoff från den verklighet som omgav honom. Det är framför allt romangestalten hertiginnan de Guermantes som lånat drag av Elisabeth Greffuhle, som var en av de verkliga toppfigurerna i Paris åren kring sekelskiftet 1900. Hon höll en salong som var välbesökt av tidens societet och intellektuella. Oscar den II av Sverige, liksom andra kungligheter, besökte den och förstås Marcel Proust. Hon hade en sällsynt utstrålning och Marcel Proust betraktade henne som en av de vackraste kvinnor han sett. Dessutom var hon intelligent, driftig och rik (genom sitt gifte med greve Greffuhle). Hon var republikan trots sitt aristokratiska ursprung (född Caraman-Chimay) och Dreyfusard. Just nu och fram till den 20 mars kan man på modemuseet Galliera i Paris se hennes moderiktiga kläder, som skapades av de förnämsta modehusen. Sara Danius omtalade klänning på förra årets Nobelfest sägs vara inspirerad av grevinnan Greffuhles kreationer.


tisdag 2 februari 2016

Proustcitatet


Han tänkte att man ibland för att få en rätt uppfattning om en människa bara behöver utgå från motsatsen till det rykte hon har i sällskapslivet.
Ur del 1 av På spaning efter den tid som flytt,  s. 278. Översättning av Gunnel Vallquist.

tisdag 20 oktober 2015

Proustcitatet

Men inte ens själva ytskiktet av vårt jag utgör en materiellt konstituerad enhet, som ter sig lika för alla människor och som var och en helt enkelt kan ta del av som av ett kontrakt eller ett testamente  ̶  vår sociala personlighet är en skapelse av andras tankar.
Ur På spaning efter den tid som flytt, del 1, s. 24