Prousts längsta mening

Prousts längsta mening på omkring 850 franska ord, beroende på vad man räknar som ord, finns i Sodome et Gomorrhe (Collection Folio, s. 16) och börjar ”Sans honneur que précaire, sans liberté que provisoire, jusqu’à la découverte du crime …”, som i Gunnel Vallquists tolkning lyder: ”Deras heder är prekär, deras frihet blott en frist i väntan på att brottet ska upptäckas”, och handlar om homosexuellas situation och öde, och fortsätter efter ett vederbörligt komma (satsradningarna hopar sig): ”deras ställning är otrygg – man behöver bara tänka på den skald i London, som ena dagen firades i alla salonger och applåderades på alla teatrar, för att nästa dag jagas från det ena billiga hotellet efter det andra och som förgäves fick söka en huvudgärd för sin vila … ” ; en referens till Oscar Wilde vars The Importance of Being Earnest och andra pjäser gick för utsålda hus på teatrarna i West End, strax innan han dömdes till straffarbete i ett gruvligt fängelse för ”onaturlig otukt”.

Vallquist delar upp meningen och sätter punkt innan Proust gjorde det, men inflikar som han rikligt med semikolon, och klarar formuleringarna med briljans, ett gott exempel på hennes skicklighet som översättare. Prousts längsta mening är också en av hans retoriskt bästa, med patosfylld stegring och amplifikationer av fakta, som torde beröra de flesta som inte har ett hjärta av sten.

Men vi får inte glömma alla korta meningar i På spaning … till exempel inledningsmeningen, ”Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs”, på svenska visserligen två ord längre än det franska originalet. Romanen innehåller också ett antal meningar som består av endast två eller tre ord.

Utnämningen av Prousts längsta mening har hämtats från proust-personnages.fr, som på franska utöver utförliga beskrivningar av Prousts romankaraktärer bjuder på många fakta om Prousts liv och roman.

Hela den långa meningen återfinns på svenska i svarta utgåvan/pocketutgåvan av Sodom och Gomorra på sidan 23.

Bilden visar Oscar Wilde fotograferad av Napoleon Sarony i New York under den bejublade föreläsningsturnén i USA 1882.

Proust på japanska för tredje gången

På spaning efter den tid som flytt har nu översatts för tredje gången till japanska. Den sista och fjortonde volymen, man har valt en annan uppdelning än de vanligen sju delarna, utkom för drygt ett år sedan efter en nioårig utgivningscykel. Det är en pocketutgåva som sammanlagts sålts i över 177 000 exemplar enligt en artikel i Le Monde i fjol. Översättningen är gjord av Kazuyoshi Yoshikawa, som också översatt Sartre och Camus. De tidigare översättningarna kom ut så pass nyligen som mellan 1973 och 1993 respektive mellan 1996 och 2007. Den här gången har översättaren vinnlagt sig om att så mycket som möjligt följa Prousts ordföljd trots att japanskan i motsats till franskan har verbet sist i satsen. Att ha samma ordföljd som Proust är ju också något som översättaren av första delen i den senaste engelska översättningen, Lydia Davis, strävat efter. Någon ny översättning till svenska är väl inte av nöden, men man kan ju hoppas att Bonniers snart kommer med en ny pocketutgåva av Vallquists version och varför inte ljudböcker? Prousts prosa gör sig förvånansvärt bra som högläsning.

Första delen av den senaste japanska översättningen har en teckning av Proust på omslaget.

Proustsällskapets berömda bokcirklar

 

Vill du läsa Proust tillsammans med andra? Det är en god idé. Läsupplevelsen blir än rikare när man kan diskutera i grupp det man just läst. Det gäller alla författare men kanske särskilt Marcel Prousts unika och sammansatta roman. Prousts text rymmer myriader av infallsvinklar och  tolkningar. Man brukar dessutom få många glada skratt tillsammans i en bokcirkel som läser På spaning efter den tid som flytt. Vanligt är att man delar upp läsningen och läser en 60 till 80 sidor per tillfälle. Men det är naturligtvis upp till varje grupp att avgöra.

Marcel Proust-sällskapet hjälper gärna till att förmedla kontakt mellan intresserade. Hör av dig till sällskapets sekreterare, birgittaforsberg@icloud.com, om du är intresserad av börja i en cirkel och äntligen göra slag i saken och läsa, eller läsa om, På spaning efter den tid som flytt.

Auguste Renoir, Jeune fille lisant

Tusen och en natt och Proust

 

På grund av Coronapandemin ställdes årsmötet in. Mötespunkterna avhandlades i stället digitalt. Alla medlemmar fick information om detta och möjlighet att komma med synpunkter. Informationen om årsmötet nedan står dock kvar för kännedom. Vi återkommer med nytt datum för Jonathan Moréns föredrag nästa år. 

Alla medlemmar har fått kallelse till årsmötet 2020 den 7 november per mejl eller post. Eftersom det är begränsat antal deltagare på grund av coronapandemin är det obligatorisk anmälan. Se nedan. Efter årsmötet välkomnar vi Jonathan Morén, fil. dr. i semitiska språk vid Uppsala universitet, som kommer att hålla ett föredrag om Tusen och en natt och Marcel Prousts förhållande till denna mer än tusen år gamla sagosamling. Den nämns vid några tillfällen i På spaning efter den tid som flytt och i den sista delen, Den återfunna tiden, är det just den berättaren jämför sitt eget kommande verk med. Han skriver: 

”Boken skulle kanske bli lika lång som ’Tusen och en natt’, men helt annorlunda. När man älskar ett verk skulle man visserligen vilja åstadkomma något som är likadant, men man måste offra stundens kärlek och inte tänka på vad man helst skulle vilja, utan på sanningen, som inte frågar efter ens önskningar utan tvärtom förbjuder en att tänka på dem. Endast om man följer sanningen kan man ibland råka möta det som man lämnat bakom sig; det kan hända att man, just genom att glömma dem, skriver en annan tids ’Arabiska sagor’ eller Saint-Simons ’Memoarer’.” 

Föranmälan till årsmöte och efterföljande föredrag: Mejla till emi.zawall@gmail.com eller ring på telefon 0735-516134 och hör gärna av er före mötet om ni får förhinder. Detta gäller, som ovan nämnt, även för det efterföljande föredraget. 

Tid och plats: Lördagen den 7 november kl. 13 i Konstakademiens hörsal (plan 2) på Fredsgatan 12 i Stockholm. En alternativ ingång med tillgång till hiss finns på Jakobsgatan 27 C. Närmaste tunnelbana är Kungsträdgården och T-centralen. Ett flertal bussar stannar även vid Tegelbacken och vid Karl XII:s torg. 

Musikalisk Prousthöst 2020 i Cabourg-Balbec

Ett rum med utsikt. Grand Hotel i Cabourg

Låt oss hoppas att vi går en befriad kulturhöst till mötes efter Coronakarantänen. Det gör i alla fall det franska sällskapet Les amis de Vinteuil som nu har färdigställt programmet för den femte säsongen av Les Journées Musicales Marcel Proust. Sedan 2016 har de arrangerat denna musikaliska, litterära och konstnärliga begivenhet runt teman hos Proust. Det är som vanligt planerat att äga rum i höst, närmare bestämt den 2, 3 och 4 oktober, på Grand Hotel i Cabourg, romanens Balbec. Temat för i år är La Belle Epoque och det kommer att kretsa en hel del kring Gustav Mahler och John Ruskin. Man kan också följa med på guidat besök till Edouard Vuillards ateljé i Amfreville som Proust besökte, lyssna till föredrag om bland andra "hedersgästerna" Mahler och Ruskin och så förstås uppleva högklassiga konserter med musik av Mahler, Couperin, Debussy, Ravel, Beethoven, Schönberg, Fauré med flera, likväl som franska chansoner från tiden.

Läs mer och se programmet i dess helhet på Les amis de Vinteuils hemsida.

Detta program ställdes in på grund av pandemin.

Fotnot: Vinteuil, är en fiktiv gestalt skapad av Proust. Känd som en anspråkslös pianolärare i sin hemtrakt men i Paris berömd kompositör.

Prousts essä om Flauberts "stil" nu på svenska

Nu finns för första gången på svenska Marcel Prousts briljanta essä Om Flauberts stil som ursprungligen publicerades 1920. Översättningen är gjord av Maria Kronberg och Jan Stolpe och ges ut av Marcel Proust-sällskapet i formgivning av Lars Fuhre. 

Press Stop: Obs! Denna bok är nu dessvärre slutsåld.

Är Flaubert en dålig författare? 1920 utlöser frågan en debatt bland franska intellektuella. Marcel Proust är vid denna tid försjunken i skrivandet av "På spaning efter den tid som flytt", men diskussionen får honom att lägga arbetet åt sidan för att författa en svarsartikel med rubriken "Om Flauberts stil". Där formulerar han ett försvar inte bara för Flaubert, som han menar har skapat en "ny världsåskådning", utan också för sin egen livs- och litteratursyn.