Marcel Proust-sällskapets nya hemsida

Denna blogg uppdateras inte längre. Du hittar Marcel Proust-sällskapets hemsida på www.marcelproust.se

Om att uppskatta Proust mer och mer

Nicolas Poussin, A Dance to the Music of Time

Blir På Spaning .... bättre med åren? Ens egna år alltså? Adam Bonislawski föreslår det i en artikel på Literary Hub med titeln On Finally Being Old Enough to Love Proust. Han menar att Prousts roman är en bok om "upplösning", på engelska "dissolution". Det är ett ord väldigt likt "desillusion", både till form och innehåll. Och ett ord som väl också stämmer in på Prousts verk? Och kanske också med stigande ålder? Här följer ett citat ur artikeln:

 It is a book about dissolution, bonds and boundaries disintegrating, yielding to a sort of general mixing. This, I think, is what makes it so particularly potent in middle age. Like Marcel, we’ve spent decades building our models of the world, and like him we’re starting to see them for the gimcrack that they are. We’re beginning to sense just how much effort is involved in holding a person together.

Klicka här för att läsa hela artikeln!

Det är sällskapets medlem Cathy Lamb som tipsat om artikeln. Tack Cathy!

En påminnelse:

Alla medlemmar har fått kallelse till årsmöte 2021 för Marcel Proust-sällskapet som äger rum lördag den 11 september kl 13 i Konstakademiens hörsal, Fredsgatan 12, Stockholm. Efter mötet talar Jonathan Morén, fil dr i semitiska språk, om Marcel Proust och Tusen och en Natt.

 

Marcel Proust 150 år. Biblis jubileumsnummer

 

I slutet av sköna maj utkommer tidskriften Biblis med ett jubileumsnummer om Marcel Proust och hans litterära verk. I år är det nämligen 150 år sedan lille Marcel föddes. (Och nästa år är det 100 år sedan han dog, blott 51 år gammal vilket dock inte var en ovanlig medellivslängd för 1922.) Det finns många tillfällen att fira Proust! 

I detta innehållsdigra nummer som Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Proustsällskapet, är gästredaktör för kan man bland annat läsa om den första kompletta utgåvan av På spaning på svenska, alltså "den gröna" klassiska, Proust som brevskrivare, som modeskildrare, som den mondäna världens skildrare, som förekommande i seriealbum, hans mottagande i Sverige och mer därtill.

Du som är medlem i Marcel Proust-sällskapet får ett exemplar hemskickat till dig. Du som vill bli medlem kan läsa i spalten till höger hur man gör. Vill du veta mer om Biblis, kvartalstidskriften för bokvänner, kan du klicka här.

Medverkande skribenter i Biblis 93: Håkan Lindström, Maria Hjorth, Peter Stenson, Stéphane Huet, Marcel Proust, Carl-Johan Malmberg, Emi-Simone Zawall, Christine Marstrand, Ingrid Svensson.

Ur-spaningen utgiven

Nathalie Mauriac Dyer (Francesca Mantovani/Gallimard)

Gallimard har nyligen givit ut Prousts allra första utkast till På spaning efter den tid som flytt som han skrev till och med före Contre Saint-Beuve, (som gavs ut för första gången på svenska ifjol med titeln Mot Saint-Beuve, i översättning av Jan Stolpe). 

Titeln på denna nyfunna ur-spaning är helt enkelt Les soixante-quinze feuillets, De sjuttiofem bladen. Man har känt till dem men de har varit mystiskt försvunna i femtio år och återfanns av Prousts brorsbarnbarnsbarn Nathalie Mauriac hos förläggaren Bernard de Fallois, redaktör för Contre-Saint Beuve, efter hans död 2018. Under alla år hade han inte yppat att de fanns i hans arkiv. Bladen var i stort format, av velängpapper, ett modernt pergament. I bokform, tillsammans med andra outgivna anteckningar, har det blivit hela 384 sidor. 

Manuset beskrivs som autofiktion. Berättaren heter här Marcel, journalist på Figaro, som Proust medverkade flitigt i vid denna tid, mormodern Adele och modern Jeanne, som i verkliga livet. Romanfigurerna Swann och Charlus finns inte med, judendom och homosexualitet inte heller. Den roll som Swann kom att spela i På spaning innehas i dessa självbiografiska blad av Marcels mors morbror, le grand-oncle. De sex episoderna som utspelas återfinns alla i På spaning. 

I franska Vanity Fair beskrivs fyndet som ”la crypte primitive” och Gallimard kallar det den ”proustianska Graalen”. I tre månader arbetade Nathalie Mauriac med transkriberingen tillsammans med Bertrand Marchal, professor på Sorbonne, och de diskuterade minsta kommatecken. Detaljerna hos Proust har ju betydelse. Tack vare pandemin kunde Nathalie Mauriac arbeta i avskildhet, ”solitude totale”, med kommentarer och noter. 

Nathalie Mauriac, som först specialiserade sig på antik grekiska, men nu är specialist på Marcel Prousts verk och professor på CNRS (Centre national de la recherche scientifique), är dotter till författaren och kritikern Claude Mauriac och Marie-Claude Mante (dotterdotter till Robert Proust). Hennes mormor var alltså Suzy Mante-Proust, Roberts dotter och arvtagare till ”allting Proust”. Nathalie Mauriac beskriver sin barndom i det litterära hemmet på Ile St-Louis i mittersta Paris som ”musens i en ost”. Hon berättar att Michel Foucault ofta kom på middag. Det var också 1970-talets stora franska tänkare och essäistiska kulturkritiker som Nathalie Mauriac främst kom att intressera sig för. 

Det var först när hennes far på 1980-talet upptäckte en maskinskriven kopia av Albertine disparu (Albertine försvunnen), Prousts egen omarbetning av La Fugitive (Rymmerskan) och de tillsammans redigerade den, och gjorde Prousthistoria, som hon blev fängslad och fast för Marcel Proust och hans verk för livet. 

Titeln på den nu utgivna självbiografiska romanen, De sjuttiofem bladen, valde man eftersom den varit känd om än borttappad under detta namn i femtio år. Ett annat alternativ man diskuterade var Le roman de 1908, 1908 års roman.

Lyssna på Swanns värld

Öppna grinden till Swanns värld genom att klicka och lyssna på inledningen till På spaning efter den tid som flytt:

Johan Holmberg läser inledningen till På spaning 

Cioran om Proust

”Om Nietzsche, Proust, Baudelaire eller Rimbaud överlevt det skiftande modet, beror detta på deras opartiska hårdhet, deras kirurgiska djävulskhet och generösa hat. Det som ger långt liv åt ett verk och hindrar det från att bli omodernt är dess grymhet. Grundlöst påstående? Betänk evangeliets höga anseende; det om något är en aggressiv, hatfylld bok.”
E M Cioran (1911 - 1995)

Efter tio års vistelse i Frankrike bestämde sig filosofen Cioran, född 1911 i Transsylvanien och med rumänska som förstaspråk, för att skriva och tänka uteslutande på franska. I sitt förord till Ciorans Bitterhetens syllogismer skriver översättaren Jon Milos:

”Livet är till sin natur en kontradiktorisk spänning och den spänningen försöker Cioran uttrycka i sina aforismer. Hans verk är lika mycket filosofi som poesi. Han är idag onekligen det franska språkets störste stilist.”

Cioran utgick från det franska sjuttonhundratalets formfulländade vittra stil och med ett sådant ideal är det är kanske inte konstigt när han skriver att han:

”… borde valt vilket annat språk som helst utom franskan, ty jag passar illa ihop med dess distingerade uppsyn. Den är raka motsatsen till min verkliga natur, mina utsvävningar, mitt sanna jag och min version av olyckor. Genom sin stränga regelbundenhet, summan av de krav på elegans som språket företräder, förefaller den mig vara en asketisk övning eller snarare en blandning av tvångströja och salong.”

Cioran formulerar sig främst i bittra och nattsvarta aforismer som ofta kan ha en paradoxalt upplivande effekt på läsaren. (Men det beror förstås på vem som läser.) Så här väl uttrycker Jon Milos det:

”Genom tankarnas skönhet, iakttagelsens finess och uttryckets värme, utesluter Cioran sig själv från sin enfaldiga och oacceptabla nihilism. För mig är Ciorans filosofi en skapande, uppmuntrande och livgivande källa bland dödens skuggor.”

Åter till Cioran om Proust. Hans vän Mircea Eliade berättar:

”Jag lyssnade på hur begeistrad Cioran blivit över läsningen av Monsieur Proust av Celeste Albaret, Prousts hushållerska. Han hade aldrig kunnat föreställa sig sådan hängivenhet, en altruism så fullständig som hos denna godhjärtade kvinna. Långt före Frankrikes samlade författare och intellektuella var hon den som insåg Prousts originalitet och betydelse. Sedan frågade jag om Cioran hade läst om På spaning efter den tid som flytt med samma iver som tidigare. Han bekände att hans favorit var Den återfunna tiden och att han hade läst om den minst tre eller fyra gånger. ’Men det är den mest nedslående delen av På spaning …’, utbrast jag. ’Just det’, svarade han, ’Det är också den sannaste’ ”

Här kan dock inflikas att Den återfunna tiden inte alls behöver uppfattas som främst nedslående. I alla fall inte dess avrundning och slut.

Bitterhetens syllogismer (Syllogismes de l’amertume) i översättning av Jon Milos gavs ut på Symposion 1989. Mircea Eliades citeras av Tom McGonigle i hans förord till Anathemas and Admirations, en engelsk översättning av Exercises d’Admirations och Aveux et Anathèmes.

 

Prousts längsta mening

Prousts längsta mening på omkring 850 franska ord, beroende på vad man räknar som ord, finns i Sodome et Gomorrhe (Collection Folio, s. 16) och börjar ”Sans honneur que précaire, sans liberté que provisoire, jusqu’à la découverte du crime …”, som i Gunnel Vallquists tolkning lyder: ”Deras heder är prekär, deras frihet blott en frist i väntan på att brottet ska upptäckas”, och handlar om homosexuellas situation och öde, och fortsätter efter ett vederbörligt komma (satsradningarna hopar sig): ”deras ställning är otrygg – man behöver bara tänka på den skald i London, som ena dagen firades i alla salonger och applåderades på alla teatrar, för att nästa dag jagas från det ena billiga hotellet efter det andra och som förgäves fick söka en huvudgärd för sin vila … ” ; en referens till Oscar Wilde vars The Importance of Being Earnest och andra pjäser gick för utsålda hus på teatrarna i West End, strax innan han dömdes till straffarbete i ett gruvligt fängelse för ”onaturlig otukt”.

Vallquist delar upp meningen och sätter punkt innan Proust gjorde det, men inflikar som han rikligt med semikolon, och klarar formuleringarna med briljans, ett gott exempel på hennes skicklighet som översättare. Prousts längsta mening är också en av hans retoriskt bästa, med patosfylld stegring och amplifikationer av fakta, som torde beröra de flesta som inte har ett hjärta av sten.

Men vi får inte glömma alla korta meningar i På spaning … till exempel inledningsmeningen, ”Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs”, på svenska visserligen två ord längre än det franska originalet. Romanen innehåller också ett antal meningar som består av endast två eller tre ord.

Utnämningen av Prousts längsta mening har hämtats från proust-personnages.fr, som på franska utöver utförliga beskrivningar av Prousts romankaraktärer bjuder på många fakta om Prousts liv och roman.

Hela den långa meningen återfinns på svenska i svarta utgåvan/pocketutgåvan av Sodom och Gomorra på sidan 23.

Bilden visar Oscar Wilde fotograferad av Napoleon Sarony i New York under den bejublade föreläsningsturnén i USA 1882.

Proust på japanska för tredje gången

På spaning efter den tid som flytt har nu översatts för tredje gången till japanska. Den sista och fjortonde volymen, man har valt en annan uppdelning än de vanligen sju delarna, utkom för drygt ett år sedan efter en nioårig utgivningscykel. Det är en pocketutgåva som sammanlagts sålts i över 177 000 exemplar enligt en artikel i Le Monde i fjol. Översättningen är gjord av Kazuyoshi Yoshikawa, som också översatt Sartre och Camus. De tidigare översättningarna kom ut så pass nyligen som mellan 1973 och 1993 respektive mellan 1996 och 2007. Den här gången har översättaren vinnlagt sig om att så mycket som möjligt följa Prousts ordföljd trots att japanskan i motsats till franskan har verbet sist i satsen. Att ha samma ordföljd som Proust är ju också något som översättaren av första delen i den senaste engelska översättningen, Lydia Davis, strävat efter. Någon ny översättning till svenska är väl inte av nöden, men man kan ju hoppas att Bonniers snart kommer med en ny pocketutgåva av Vallquists version och varför inte ljudböcker? Prousts prosa gör sig förvånansvärt bra som högläsning.

Första delen av den senaste japanska översättningen har en teckning av Proust på omslaget.

Proustsällskapets berömda bokcirklar

 

Vill du läsa Proust tillsammans med andra? Det är en god idé. Läsupplevelsen blir än rikare när man kan diskutera i grupp det man just läst. Det gäller alla författare men kanske särskilt Marcel Prousts unika och sammansatta roman. Prousts text rymmer myriader av infallsvinklar och  tolkningar. Man brukar dessutom få många glada skratt tillsammans i en bokcirkel som läser På spaning efter den tid som flytt. Vanligt är att man delar upp läsningen och läser en 60 till 80 sidor per tillfälle. Men det är naturligtvis upp till varje grupp att avgöra.

Marcel Proust-sällskapet hjälper gärna till att förmedla kontakt mellan intresserade. Hör av dig till sällskapets sekreterare, birgittaforsberg@icloud.com, om du är intresserad av börja i en cirkel och äntligen göra slag i saken och läsa, eller läsa om, På spaning efter den tid som flytt.

Auguste Renoir, Jeune fille lisant

Tusen och en natt och Proust

 

På grund av Coronapandemin ställdes årsmötet in. Mötespunkterna avhandlades i stället digitalt. Alla medlemmar fick information om detta och möjlighet att komma med synpunkter. Informationen om årsmötet nedan står dock kvar för kännedom. Vi återkommer med nytt datum för Jonathan Moréns föredrag nästa år. 

Alla medlemmar har fått kallelse till årsmötet 2020 den 7 november per mejl eller post. Eftersom det är begränsat antal deltagare på grund av coronapandemin är det obligatorisk anmälan. Se nedan. Efter årsmötet välkomnar vi Jonathan Morén, fil. dr. i semitiska språk vid Uppsala universitet, som kommer att hålla ett föredrag om Tusen och en natt och Marcel Prousts förhållande till denna mer än tusen år gamla sagosamling. Den nämns vid några tillfällen i På spaning efter den tid som flytt och i den sista delen, Den återfunna tiden, är det just den berättaren jämför sitt eget kommande verk med. Han skriver: 

”Boken skulle kanske bli lika lång som ’Tusen och en natt’, men helt annorlunda. När man älskar ett verk skulle man visserligen vilja åstadkomma något som är likadant, men man måste offra stundens kärlek och inte tänka på vad man helst skulle vilja, utan på sanningen, som inte frågar efter ens önskningar utan tvärtom förbjuder en att tänka på dem. Endast om man följer sanningen kan man ibland råka möta det som man lämnat bakom sig; det kan hända att man, just genom att glömma dem, skriver en annan tids ’Arabiska sagor’ eller Saint-Simons ’Memoarer’.” 

Föranmälan till årsmöte och efterföljande föredrag: Mejla till emi.zawall@gmail.com eller ring på telefon 0735-516134 och hör gärna av er före mötet om ni får förhinder. Detta gäller, som ovan nämnt, även för det efterföljande föredraget. 

Tid och plats: Lördagen den 7 november kl. 13 i Konstakademiens hörsal (plan 2) på Fredsgatan 12 i Stockholm. En alternativ ingång med tillgång till hiss finns på Jakobsgatan 27 C. Närmaste tunnelbana är Kungsträdgården och T-centralen. Ett flertal bussar stannar även vid Tegelbacken och vid Karl XII:s torg. 

Musikalisk Prousthöst 2020 i Cabourg-Balbec

Ett rum med utsikt. Grand Hotel i Cabourg

Låt oss hoppas att vi går en befriad kulturhöst till mötes efter Coronakarantänen. Det gör i alla fall det franska sällskapet Les amis de Vinteuil som nu har färdigställt programmet för den femte säsongen av Les Journées Musicales Marcel Proust. Sedan 2016 har de arrangerat denna musikaliska, litterära och konstnärliga begivenhet runt teman hos Proust. Det är som vanligt planerat att äga rum i höst, närmare bestämt den 2, 3 och 4 oktober, på Grand Hotel i Cabourg, romanens Balbec. Temat för i år är La Belle Epoque och det kommer att kretsa en hel del kring Gustav Mahler och John Ruskin. Man kan också följa med på guidat besök till Edouard Vuillards ateljé i Amfreville som Proust besökte, lyssna till föredrag om bland andra "hedersgästerna" Mahler och Ruskin och så förstås uppleva högklassiga konserter med musik av Mahler, Couperin, Debussy, Ravel, Beethoven, Schönberg, Fauré med flera, likväl som franska chansoner från tiden.

Läs mer och se programmet i dess helhet på Les amis de Vinteuils hemsida.

Detta program ställdes in på grund av pandemin.

Fotnot: Vinteuil, är en fiktiv gestalt skapad av Proust. Känd som en anspråkslös pianolärare i sin hemtrakt men i Paris berömd kompositör.

Prousts essä om Flauberts "stil" nu på svenska

Nu finns för första gången på svenska Marcel Prousts briljanta essä Om Flauberts stil som ursprungligen publicerades 1920. Översättningen är gjord av Maria Kronberg och Jan Stolpe och ges ut av Marcel Proust-sällskapet i formgivning av Lars Fuhre. 

Press Stop: Obs! Denna bok är nu dessvärre slutsåld.

Är Flaubert en dålig författare? 1920 utlöser frågan en debatt bland franska intellektuella. Marcel Proust är vid denna tid försjunken i skrivandet av "På spaning efter den tid som flytt", men diskussionen får honom att lägga arbetet åt sidan för att författa en svarsartikel med rubriken "Om Flauberts stil". Där formulerar han ett försvar inte bara för Flaubert, som han menar har skapat en "ny världsåskådning", utan också för sin egen livs- och litteratursyn.

Mikael van Reis om musiken hos Proust

En smärta i frasens leende är rubriken på Mikael van Reis föredrag som inleder vårens Proustsäsong 2020. Mikael van Reis är författare och litteraturvetare och har varit verksam på Göteborgspostens kulturredaktion i 25 år. Hans senaste bok är Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska. Så här beskriver han sitt föredrag:

"Den tjugofemårige Samuel Becket hävdade 1931 att musiken är katalysatorn i Prousts verk. Hur förhåller sig musiken i romanen till tid och minne? Det finns en tid före tiden, ett fall in i tiden och en minnets tid inuti tiden. Kan man föreställa sig Proust som en öronmänniska i sovrummets ekokammare?"

Tid: Lördagen den 8 februari, 2020, kl. 13.
Plats: Konstakademiens hörsal, plan 2, Fredsgatan 12, Stockholm. Alternativ ingång med hiss finns på Jakobsgtan 27 C. T-bana: T-centralen eller Kungsträdgården.
Entré: 50 kronor för medlemmar, 80 kronor för övriga.Kontant eller Swish.

Läs mer om Konstakademiens verksamhet.

Det är dags att betala medlemsavgiften för Marcel Proust-sällskapet 2020. Enklast är att swisha årsavgiften på 250 kronor till 1231826809, eller sätt in beloppet på postgiro 431 4901-2. ANGE NAMN OCH FÖR NYA MEDLEMMAR E-POSTADRESS.

Jörgen Gassilewski om Tiden och rummet

Författaren Jörgen Gassilewski gästar Marcel Proust-sällskapet och talar om Tidens och rummets dimensioner hos Proust.

"Tid och rum vidgas (hos Proust), skriver Jörgen Gassilewski, "på ett tidigare oanat sätt och tycks ibland byta plats. I slutet av sviten knyts de båda storheterna samman i en till synes oförenlig syntes. Jag har gjort ett försök att närläsa de inledande och avslutande sidorna i På spaning efter den tid som flytt för att på så vis spåra mekanismerna bakom denna hisnande vidgning respektive sammandragning av de tidsliga och rumsliga elementen - mekanismer som gör Marcel Prousts unikt mångdimensionella berättelsestruktur möjlig."

Jörgen Gassilewski debuterade med diktsamlingen Du och har därefter gett ut en rad kritikerrosade verk. 2006 blev hans roman Göteborgshändelserna Augustprisnominerad och 2017 nominerades han åter till Augustpriset för romanen Hastigheten.

Tid: Lördagen den 7 december kl. 13:00
Plats: Konstakademiens hörsal, plan 2, Fredsgatan 12, Stockholm. Tillgängligare entré med hiss finns på Jakobsgatan 27 C. Närmaste tunnelbana är Kungsträdgården respektive T-Centralen.
Inträde: 50 kr för medlemmar, 80 kr för icke medlemmar.

Proust som teater på Konstakademien

Tidigare i år satte Orionteatern upp en bejublad dramatisering av På spaning efter den tid som flytt i regi av Maja Salomonsson. Såväl hela handlingen som verkets alla centrala figurer gestaltades på tre timmar av en enda skådespelare, Nina Jeppsson.

Lördagen den 9 november kl. 13.00 har vi glädjen att bjuda på en föreställning som är specialgjord för Marcel Proust-sällskapets medlemmar där Nina Jeppsson spelar upp valda scener ur pjäsen. Dessutom kommer sällskapets styrelseledamot Magnus Halldin att hålla ett samtal med henne före föreställningen.

Evenemanget äger rum i Konstakademiens hörsal (plan 2) på Fredsgatan 12. En alternativ ingång finns på Jakobsgatan 27 C för den som behöver använda hiss. Närmaste tunnelbana till Konstakademien är Kungsträdgården och T-Centralen. Ett flertal bussar stannar även Tegelbacken och vid Karl XII:s torg.

Inträde medlem: 100 kr
Icke medlem: 150 kr

Betalning sker med kontanter eller via swish och det kommer att finnas lindblomste, madeleinekakor, vin, kaffe och smörgåsar att köpa i kaféet.

Fenomenologi och balett

Mer verklig än verkligheten är titeln på Lovisa Andréns föreläsning om den franske filosofen Maurice Merlau-Ponty och hans läsning av Proust. Denne fenomenolog såg en latent filosofi i Prousts verk; en filosofi som undersöker hur den levda världen blir verklig för oss när vi skapar språkliga uttryck för den. Lovisa Andrén är fil dr i filosofi och disputerade på avhandlingen "Litteratur och erfarenhet i Merleau-Pontys läsning av Proust, Valéry och Stendahl".

Tid: Lördagen den 5 oktober kl. 13.00 

Plats: Konstakademiens hörsal (plan 2) på Fredsgatan 12.

Alternativ ingång finns på Jakobsgatan 27 C för den som behöver använda hiss. Närmaste tunnelbana till Konstakademien är Kungsträdgården och T-centralen. Ett flertal bussar stannar även vid Tegelbacken och vid Karl XII:s torg.

Inträde medlem: 50 kr
Icke medlem: 70 kr
Betalning sker med kontanter eller via swish och det kommer att finnas vin, kaffe och
smörgåsar att köpa i kaféet.

Maurice Merlau-Ponty (1908-61) 

Ur Roland Petits balett

I samarbete med Dansmusei vänner bjuder vi lite senare i månaden in till Dansmuseet för filmvisning av den franske koreografen Roland Petits balett Proust ou Les intermittences du Coeur: "Proust eller kärlekens växlingar". Det är en föreställning i två akter och tretton tablåer som framförs av Franska nationalbaletten i en inspelning från 2007, med musik av Hahn, Saint-Saëns, Debussy, Franck, Beethoven och Wagner. Balettens längd är en timme och fyrtiotvå minuter. Filmen introduceras av Peter Stenson, fil kand i dansvetenskap och medlem i såväl Marcel Proust-sällskapet som Dansmusei vänner.

Tid: Tisdagen den 22 oktober kl. 18:00

Plats: Dansmuseet, Drottninggatan 17

OSA senast den 15 oktober till lotta.zacharias@comhem.se eller 070-759 08 35. Skriv gärna i ämnesraden: DMV 22 oktober.

Närmaste tunnelbana eller busstation till Dansmuseet är T-centralen.

Inträde medlem: 50 kr
Icke medlem: 70 kr
Betalning sker med kontanter eller via swish.

Om Proust och Fortuny på Konstakademien

”Är det deras historiska karaktär eller snarare det faktum att var och en av dem är unik, som förlänar dem en sådan egenart att attityden hos den kvinna som bär dem medan hon väntar på en eller samtalar med en får en utomordentlig betydelse, som om denna dräkt varit resultatet av långvarigt övervägande och som om detta samtal lösgjorde sig från det vanliga livet likt en romanepisod?” 

Så lyder bara en av de många referenser till modeskaparen Fortunys kreationer som finns i På spaning efter den tid som flytt. Vem var Mariano Fortuny (1871-1949), den spanske modeskaparen som levde i Palazzo Fortuny i Venedig och som på sin tid förestod ett av Europas mest berömda modehus? Kom och lyssna på Lars Fuhre, ledamot i Marcel Proust-sällskapets styrelse, creative director och lektor vid Beckmans designhögskola, som berättar om denne mångbegåvade upphosvman till mytiska material. Medverkar gör också Susanne Beskow, grundare av modeföretaget Van Deurs, som berättar om Fortunys berömda plisseringsteknik.

Tid: Lördagen den 11 maj, kl. 13.

Plats: Konstakademiens hörsal, Fredsgatan 2 i Stockholm, plan 2. Alternativ ingång med hiss: Jakobsgatan 27 C.

Entré: 50 kr (medlem), 80 kr (icke medlem).

Årsmöte den 23 mars med föredrag

Här ligger hovmästarens vita vantar på vänt i Camondopalatsets köksregioner

Alla medlemmar har fått kallelse till årsmöte 2019 som äger rum lördagen den 23 mars kl. 14, på ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm, Hedénsalen, plan 4. Föredragningslistan har mejlats respektive skickats ut. Efter årsmötet håller Marcel Proust-sällskapets förra ordförande Harriet Svensson föredrag på temat: Marcel Proust, Parc Monceau och familjen de Camondo. Vill du gå på mötet och föredraget men inte är medlem är det enkelt att bli det: betala in årsavgiften på 250 kronor på plusgiro 431 4901-2. Skriv ditt namn på inbetalningen! Viktigt så vi kan identifiera medlemskapet!

Familjen de Camondo har en fascinerande historia som lever vidare i ett mycket sevärt museum beläget vid Parc Monceau i Paris, ett privatpalats som stod färdigt 1914, inspirerat till stilen av Petit Trianon i Versailles. Familjen Camondo var ättlingar till sefardiska judar som grundade en bank i Italien och blev adlade de Camondo av Victor Emanuel för sitt ekonomiska stöd till enandet av Italien. Kusinerna Isaac och Moïse var skickliga samlare. Den senares stora intresse var franskt 1700-tal och en förnäm samling av detta århundrades konst och konsthantverk kan följaktligen beses i palatset, som också har bevarat köket och personalmatsalen, ett slags fransk version av Downton Abbey. Familjen gick dock ett hjärtskärande öde till mötes. Kom och lyssna på Harriet Svenssons berättelse!

Salong på Hallwylska

Tedrickande sällskap, målning av Jan Josef Horemans från Hallwylska museet.

Välkommen på salong på Hallwylska palatset! Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Marcel Proust-sällskapet, talar om sin senaste bok Ett magiskt rum. Salonger i sekelskiftets Paris. Den handlar särskilt om de kvinnliga författare, förläggare, bokhandlare och konstkännare som sökte sig dit och påverkade epoken med sina inflytelserika salonger: Gertrude Stein, Natalie Clifford Barney, Adrienne Monier och Sylvia Beach. I detta samarbete med Hallwylska museet, som går av stapeln i en av palatsets vackra salonger, erbjuder Proustsällskapet två alternativa tillfällen:

Onsdagen den 20 februari kl. 17.30

eller

Onsdagen den 27 februari kl. 17.30

Obligatorisk föranmälan till sällskapets sekreterare Maria Kronberg via e-post, miakrrg@gmail.com, eller telefon 070 173 09 32, ange vilket datum du vill gå. Hallwylska palatset finns på Hamngatan 4 i Stockholm.

Världsrekord för Proust: På spaning världens dyraste franska bok

Ett exemplar, numrerat med nummer 1, av förstaupplagan av första delen, Du côté de chez Swann, av På spaning efter den tid som flytt dedicerad av Marcel Proust till Lucien Daudet, klubbades av auktionsfirman Sothebys på auktionshuset Drouot i Paris för 1,5 miljoner euro den 14 december i år, och blev därmed världens dyraste bok på franska språket, rapporterar Le Monde. Boken kom från Pierre Bergés bibliotek. Pierre Bergé, Yves Saint-Laurents mångårige partner, hade en unik boksamling och sammantaget såldes vid denna auktion, som var den fjärde ur Bergés bibliotek, böcker för 8,10 miljoner euro. Utöver Proustboken såldes bland annat en förstaupplaga av Montaignes Essais. Tidigare auktionsrekord för en fransk bok var en förstaupplaga av Baudelaires Les Fleurs du Mal.