”Ja, livet är verkligen ohyggligt. Vi måste absolut träffas,
kära vän. Det förtjusande med er är att ni inte är glad. Vi skulle kunna
tillbringa en kväll tillsammans.”
Ur På spaning efter den tid som flytt, del 1, s. 397
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar